Den 2 april annullerades totalt 18 669 353 elcertifikat för 2012 års kvotplikt inom elcertifikatsystemet. Detta är första gången som annulleringen sker inom den gemensamma svensk-norska elcertifikatsmarknaden.
Sveriges kvotpliktiga elanvändning för 2012 blev 91 TWh vilket motsvarar en kvotplikt på 16 296 244 elcertifikat. Av dessa annullerades 99,95 procent och det motsvarar 16 287 581 elcertifikat.
Läs allt om elcertifikat och övriga styrmedel i nyligen uppdaterade kapitel 17 i Energifakta!
(2013-04-03)
2012 ett rekordår - högsta totala elproduktionen någonsin
Ett blött 2012 gav den tredje högsta produktionen från vattenkraft någonsin. Vindkraften slog nytt rekord liksom den totala elproduktionen och nettoexporten var den högsta någonsin.
Elproduktionen under 2012 blev 161,6 TWh, vilket är 10 procent högre än under 2011 och den högsta någonsin. 2012 var också ett rekordår vad gäller nettoexporten av el. Den höga elproduktionen gav ett överskott på 19,6 TWh som nettoexporterades till andra länder, vilket även det är det högsta någonsin.
Elproduktionen 2012 med föregående år inom parentes: Vattenkraft: 77,7 (66,0) TWh Kärnkraft: 61,2 (58,0) TWh Vindkraft: 7,2 (6,1) TWh Värmekraft: 15,5 (16,8) TWh Nettoexport: 19,6 (7,2) TWh
(2013-02-11)
Under 2012 ökade vindkraften med 19 procent
Vindkraften producerade 7,2 terawattimmar (TWh) el under 2012, en ökning med 19 procent från 6,1 TWh 2011, enligt Svensk Vindenergi.
Vindkraften producerade under 2012 mer el än en genomsnittlig svensk kärnkraftsreaktor. Elproduktionen från vindkraften motsvarade 5,1 procent av elanvändningen i Sverige. Produktionen av vindkraft har nästan tredubblats sedan 2009 och mer än sjudubblats sedan 2006.
Minskad energianvändning i småhus tack vare ett varmare 2011
Under 2011 använde ett småhus i genomsnitt 117 kWh per kvadratmeter till uppvärmning och varmvatten vilket är en minskning på 10 kWh jämfört med 2010. Det visar ny statistik från Energimyndigheten.
Totalt användes 33 TWh till uppvärmning och varmvatten i småhus 2011, vilket är en minskning med 2 TWh jämfört med 2010. Minskningen beror till största del på att 2011 var ett varmare år än 2010. I statistiken inkluderas inte upptagen energi från värmepumpar.
I genomsnitt användes 17 300 kWh till uppvärmning och varmvatten i småhus 2011 och energianvändningen var 117 kWh per kvadratmeter. Detta kan jämföras med 2010 då det användes 18 600 kWh per småhus och 127 kWh per kvadratmeter.
(2012-10-09)
Glödlampans sorti riktar ljuset på alternativen
Nu försvinner de sista glödlamporna. Inom EU innebär det att elanvändningen kommer att minska med 39 miljarder kilowattimmar om året.
Glödlampor drar onödigt mycket energi. EU fasar därför ut glödlamporna steg för steg sedan hösten 2009. På lördag, 1 september, är det dags för det sista steget då 15-, 25- och 40-wattslamporna inte längre får släppas ut på EU:s inre marknad. De glödlampor som finns kvar i lager får dock säljas och det är tillåtet att använda lampor man redan köpt.
I Sverige beräknas utfasningen av glödlampor att spara 10 procent av hushållselen som används i hemmen. Och det finns gott om alternativ till de energislösande gamla glödlampor: lågenergilampor, halogenlampor och LED-lampor. Störst energibesparing ger LED-lamporna.
För att konsumenterna lätt ska hitta alternativ till glödlampan, är alla lampförpackningar sedan hösten 2010 märkta med information om lampans egenskaper, som till exempel ljusflöde (lumen), livslängd och om den ger varmt eller kallt ljus (kelvin).
Belysningen står för mer än en femtedel av hushållselen i Sverige. För att minska energianvändningen har EU infört ekodesignkrav och energimärkning av lampor. Ekodesign sätter minimikrav och tar därmed bort de mest energikrävande produkterna, såsom glödlampor.
När alla glödlampor är borta beräknas det minska elanvändningen i EU med 39 miljarder kWh och i Sverige med upp mot 2 miljarder kWh per år. Sveriges minskning motsvarar den totala energianvändningen i över 100 000 eluppvärmda villor.
Från september nästa år, 2013, kommer det att ställas krav på i stort sett all belysning, vilket inkluderar reflektorlampor och den nya LED-tekniken. Det handlar om energikrav (hur effektiva lamporna är), ljuskvalitet (såsom färgåtergivning) samt tekniska krav (livslängd, hur snabbt den får full ljusstyrka med mera). Energimärkningen kommer då att gälla i stort sett alla lampor.
(2012-08-29)
Klimatförtroendebarometern 2012 – så tycker svenska folket
Hagainitiativet har valt att genomföra en undersökning om svenska folkets syn på näringslivets kommunikation kring klimat. Undersökningen presenteras på Hagainitiativets seminarium i Almedalen 2012. Telefonintervjuerna, 1000 st, genomfördes av SIFO under perioden 11‐14 juni 2011.
Sammanfattning • 56 % lägger märke till om företag beskriver sina produkter eller tjänsters klimatpåverkan. Skillnaden mellan kvinnor och män är hela tio procentenheter; kvinnor lägger i betydligt högre utsträckning märke till om företag beskriver sina produkter eller tjänsters klimatpåverkan. Situationen inte ändrats påtagligt jämfört med ett år tidigare. • 47 % litar inte på företags klimatinformation. Det är fler än andelen som litar på företags klimatinformation (42%). Äldre personer är mer skeptiska än yngre, och misstroendet har ökat med två procentenheter på ett år. • Näringslivet får lägst betyg när allmänheten anger hur pådrivande de anser olika aktörer är för att minska klimatpåverkan. Media får högst betyg, medan regeringen, EU och konsumenter alla får ungefär samma betyg. Ingen aktör når upp till ”ganska pådrivande” i genomsnittligt omdöme.
Energimyndigheten konstaterar i en rapport till regeringen att ett kvotpliktssystem för energieffektivisering bör, förutom bostäder, service- och industrisektorn, även inkludera transportsektorn för att uppnå målet med systemet. Energimyndigheten har lämnat en rapport till regeringen över konsekvenser av olika sätt att utforma ett kvotpliktssystem för energieffektivisering. I EU-kommissionens förslag ska medlemsstaterna genomföra årliga energieffektiviseringsåtgärder som motsvarar 1,5 procent av den mängd energi som energibolagen årligen levererar eller distribuerar. För Sveriges del innebär detta en energieffektivisering på drygt 3 TWh per år. I Sverige verkar målet inte kunna uppnås enbart genom åtgärder inom sektorerna bostäder och service samt industri, vilka direktivförslaget bygger på. Om hälften av alla byggnader i hela Sverige renoveras uppnår vi 75 procent av besparingen. För att uppnå 3 TWh är det därför nödvändigt att omfatta andra sektorer, åtminstone transporter, säger Rurik Holmberg vid Energimyndigheten.
År 2011 producerade vindkraften i Sverige 6,1 TWh el, vilket är en ökning med 74 procent jämfört med föregående år. Det innebär att elproduktionen från vindkraft motsvarar nästan 4,5 procent av den totala elanvändningen i Sverige.
För information om vindkraft, se kapitel 10 i Energifakta.
Svensk biogasteknik är på väg till Indien
Ett nära samarbete inom energiteknik mellan Indien och Sverige pågår förnärvarande. Målet är att implementera svenska lösningar för biogasproduktion i Indien och resultaten från det treåriga biogasprogrammet presenterades förra veckan i Delhi och Hyderabad då också rapporten Waste to Energy in Urban Infrastructure släpptes.
Nytt rekordår för vindkraft och det svenska elcertifikatsystemet
År 2010 blev ännu ett rekordår för elcertifikatsystemet och den förnybara elproduktionen i Sverige.
En halv miljon svenska villor får el från ny förnybar elproduktion - 18 TWh förnybar el och 350 nya produktionsanläggningar. Sedan elcertifikatsystemet startade år 2003 har den förnybara elproduktionen ökat med 11,5 TWh. Det motsvarar nästan den mängd el som en halv miljon eluppvärmda villor använder på ett år.
Läs mer om elcertifikatsystemet i Energifakta kap 2 eller i Miljöfakta kap 13.
Andelen förnybara drivmedel inom transportsektorn ökar
Andelen förnybara drivmedel inom transportsektorn i Sverige ökar. Samtidigt har konjunkturåterhämtningen fört med sig en ökning av den totala energianvändningen för inrikes transporter. År 2010 uppgick andelen förnybara drivmedel, det vill säga etanol, FAME och biogas, till 5,7 procent. Motsvarande siffra för 2009 var 5,4 procent. En ökad andel av biogas samt FAME till låginblandning i diesel, bidrar till ökningen. Användningen av etanol har varit lägre de två senaste åren beroende på att tankningsgraden av E85 i etanoldrivna fordon, så kallade flexifuelfordon, har minskat. Energimyndighetens beräkningar visar att tankningsgraden var runt 60 procent under år 2009 och 2010.
Läs mer om transporter och förnybara drivmedel i Energifakta kapitel 16.
Den 1 november 2011 delas den svenska elmarknaden in i fyra elområden.
Dessa elområden kommer även fungera som separata marknader med möjlighet till variationer i pris. Syftet med uppdelningen är att tydliggöra de begränsningar i överföring som finns och att påvisa var ytterligare produktion behövs.
Liknande system med uppdelning i elområden finns redan idag i Norge.
Enligt Naturvårdsverkets årsrapport för 2010 om hälsorelaterade miljöövervakning exponeras vi för lägre halter av cancerframkallande ämnen i tätortsluften jämfört med i början av 2000-talet, enligt mätningar i Stockholm. Orsaken är att äldre bilar skrotas ut och att allt fler fordon har katalytisk avgasrening. Undersökningen visar att så gott som samtliga cancerframkallande ämnen minskar. Det gäller bland annat bensen, formaldehyd, kvävedioxid, PM2,5 samt ett antal polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och sot.
För mer information om utsläpp av dessa ämnen se Miljöfakta kapitel 4.
Ny statistik visar att användningen av olja och el har minskat i småhus
Användningen av olja och el i småhus har minskat under den senaste fyraårsperioden, medan fjärrvärme- och biobränsleanvändningen har ökat. Detta visar ny statistik från Energimyndigheten. Den största ökningen står biobränsle för där användningen har ökat med motsvarande 26 procent.
Läs mer om biobränsle och fjärrvärmeproduktion i Energifaktas kapitel 7 samt kapitel 14.
