22 juni överlämnade regeringens särskilde utredare Mats Denninger betänkandet Med fiskevård i fokus - en ny fiskevårdslag till jordbruksminister Eskil Erlandsson. Förslaget sätter i ökad utsträckning fiskevården i fokus och förenklar regelsystemet.
Den nya lagen inleds med en portalparagraf där miljöintressen och näringens intressen ska avvägas lika. Innebörden är att fiskevården i framtiden kommer att väga tyngre än vad som varit fallet tidigare. I förslaget ingår vidare de viktigaste miljörättsliga principerna. Dessa är försiktighetsprincipen och ett kunskapskrav för yrkesfiskare. Vidare integreras en konsekvensbeskrivning för miljön. Fiskevårdslagen föreslås börja gälla 1 januari 2012.
Läs om Fiske och vattenbrukets påverkan på miljön i Miljöfakta, kapitel 3.2.
E.ON satsar på vindkraft och har planer på att bygga nya landbaserade vindkraftverk utanför Göteborg, Helsingborg och Nybro. Totalt är det 16 nya vindkraftverk som de har planer på att bygga. Tre vindkraftverk kommer bland annat byggas i Öringe i Laholms kommun och arbetet beräknas vara färdigt till sommaren 2011. Sammanlagt kommer de 16 vindkraftverken att producera energi motsvarande hushållsel till 16 000 villor, och reducera utsläppen av koldioxid med omkring 60 000 ton varje år.
För mer information om vindkraft, se Energifaktas kapitel 10.
Med två rösters övervikt sa riksdagen den 17 juni 2010 ja till regeringens förslag om att slopa förbudet mot nya kärnkraftsreaktorer. Beslutet innebär att nya kärnkraftsreaktorer får ersätta gamla som tas ur drift. Om nya reaktorer byggs får dessa endast uppföras på platser där det redan finns kärnkraftverk i drift, det vill säga i Forsmark, Ringhals och Oskarshamn. Totalt får det inte finnas fler än dagens tio reaktorer.
Enligt regeringens förslag skulle förbudet mot ny kärnkraft upphävas den 1 augusti 2010. Riksdagen har nu senarelagt detta datum till den 1 januari 2011.
Klimatpåverkan från nya bilar minskar rekordsnabbt
Under 2009 minskade de genomsnittliga koldioxidutsläppen från nya bilar i Sverige med 5,3 procent, från 174 till 165 gram per kilometer. Men det är stora skillnader mellan kommunerna, där utsläppen varierar mellan 142 och 186 gram per kilometer. Det framgår av ett index över nya bilars klimatpåverkan, som har presenteras av Trafikverket, Naturvårdsverket och Konsumentverket.
Det finns stor potential att göra personbilar mer energieffektiva. Det går att mer än halvera energianvändningen per kilometer fram till 2030 och mycket kan åstadkommas med konventionella motorer. Men på sikt måste fossila bränslen ersättas med förnybara och en kritisk framgångsfaktor är att vi får en betydande andel bilar som drivs med el. Sverige ligger fortfarande över EU-snittet, som år 2008 var 154 gram per kilometer. EU:s mål är att utsläppen från nya bilar ska vara högst 120 gram per kilometer år 2015.
Källa: Naturvårdsverket
Läs mer i Energifaktaboken kapitel 16 om olika alternativ av förnybara drivmedel samt i Miljöfaktaboken kapitel 3.
Bioenergi får allt större betydelse för världens energiförsörjning. För att säkra bioenergins hållbarhet införs en ny ISO-standard för bioenergi som avser miljö, ekonomi samt sociala konsekvenser. Sverige leder en del av arbetet via SIS som står för Swedish Standards Institute. Tanken bakom den nya ISO-standarden är att skapa gemensamma globala riktlinjer för en hållbar produktion av biobränsle. I Energifaktaboken kapitel 7 kan du läsa mer om bioenergi.
Etanol och biogas gör stor klimatnytta i Sverige. De ger 65 till 140 procent lägre utsläpp av växthusgaser jämfört med bensin, enligt en ny forskarrapport. Även när så kallade direkta och indirekta markeffekter räknas med. Dock får produktionen får inte bli för stor, då kan miljön ta skada. – Slutsatsen är att det svenska systemet fungerar bra. Men skulle vi odla väldigt mycket energigrödor sjunker klimatnyttan. Det går inte att generalisera om biodrivmedlen är bra eller dåliga. Allt beror på hur de produceras, säger energiforskaren Pål Börjesson vid Lunds tekniska högskola.
Än så länge kan produktionen öka relativt kraftigt i Sverige, utan negativa effekter. Men som mest kan vi inte ersätta mer än 10 till 15 procent av vår nuvarande förbrukning av bensin och diesel från jordbruksbaserade råvaror. – Det kan bli mer, kanske 25 procent, om vi börjar använda skogsråvara, säger Börjesson.
De sammanlagda utsläppen av koldioxid från de svenska industribranscher och energibolag som omfattas av EU:s utsläppshandel var under 2009 lägre än alla åren sedan handelns start 2005 . Kartläggningen av utsläppen 2009 visar att förklaringen till det lägre utsläppet främst finns i lågkonjunkturen. Sveriges koldioxidutsläpp inom den handlande sektorn var år 2009 17,5 miljoner ton. Det är 2,62 miljoner ton lägre jämfört med utsläppet 2008. Naturvårdsverkets kartläggning av utsläppen visar att det lägre utsläppet 2009 till stor del förklaras av lågkonjunkturen som lett till minskad efterfrågan och produktionsnedgång i många sektorer. Det flesta branscher hade ett lägre utsläpp 2009 jämfört med tidigare år. Största förändringen av utsläppen hittas inom järn och stål där utsläppen 2009 var 3,98 miljoner ton, 2,64 miljoner ton lägre i jämförelse med år 2008. Endast el- och fjärrvärmesektorn hade 2009 ett utsläpp som var markant högre än 2008. Ökad efterfrågan, bland annat på grund av låga vintertemperaturer, ledde här till produktionsökningar.
År 2300 kan den globala medeltemperaturen ha stigit med uppåt 12 grader. Halva planeten är då för varm för att bebos. Det spår australiska och amerikanska forskare i en artikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS. Vid realistiska scenarier fram till 2300 kan vi komma att stå inför temperaturökningar på 12 grader eller mer. Om det händer kommer våra nuvarande farhågor kring havsnivåhöjningar, värmeböljor och skogsbränder, artförluster och svårigheter inom jordbruket, att blekna till intet vid sidan om ett större hot – så mycket som halva den befolkade jorden kan helt enkelt bli för varm för att bebos av människor, säger en av forskarna bakom artikeln, Tony McMichael, vid Australian National University.
I en ny rapport har FN räknat på hur mycket förlusten av biologisk mångfald kostar mänskligheten. FN konstaterar att artförlusterna sker i en alarmerande takt och man varnar för att utvecklingen kan komma att hämma världens matproduktion och industri. Den "alarmerande" takt som arter försvinner från vår planet kan komma att få allvarliga konsekvenser för mänskligheten. Det konstaterar FN i den tredje upplagan av rapporten "Global Biodiversity Outlook" som nyligen presenterades. Att världen inte lyckats bromsa förlusten av biologisk mångfald år 2010, vilket varit FN:s mål är enligt generalsekreterare Ban Ki Moon ett allvarligt kollektivt misslyckande. - Konsekvenserna av vårt kollektiva misslyckande kan bli allvarliga för oss alla. Biologisk mångfald ligger till grunden för de ekosystemfunktioner som krävs för att vi ska få tillgång till mat och färskt vatten, hälsa och fritid och som skyddar oss från naturkatastrofer, säger han i ett förord till rapporten.
Riksrevisionen har inlett en granskning av skattebefrielsen för biodrivmedel. Huvudsyftet med granskningen är att bland annat utvärdera om skattebefrielsen av biodrivmedel är ändamålsenlig utifrån riksdagens klimatmål, om utformningen har varit ändamålsenlig och om skattebefrielsen har haft betydande bieffekter. Granskningen planeras att publiceras i februari 2011.
Nya kvoter i Elcertifikatsystemet samt gemensam marknad med Norge
I proposition 2009/10:133 föreslår regeringen att Elcertifikatsystemet förlängs till utgången av år 2035. Det nya målet för förnybar produktion av el innebär en ökning med 25 TWh till år 2020 jämfört med år 2002 års nivå. Regeringen föreslår att kvotplikten skall beräknas enligt nya kvoter som gäller från och med 2013. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2010. Regeringen föreslår även att Elcertifikatsystemet bör utvecklas till att omfatta fler länder och diskussioner förs med Norge om att en gemensam marknads skall etableras med start den 1 januari 2012.
